Januari

1. Kyckling med plommon - Marjane Satrapi
2. Vilda gröna ögon - Joyce Carol Oates
3. Black hole - Charles Burns
4. Hur kär får man bli? - Katarina von Bredow
5. Vad du kan lära dig om livet av din hund - Joanna Sandsmark
6. Styggelsen - Amanda Hellberg
7. Knappt lovlig - Katarina von Bredow
8. Killing yourself to live - Chuck Klosterman
9. Hej Dolly - Amanda Svensson
10. Vi som hade alla rätt - K. Thulin och J. Östergren
11. Var är min dotter? - Nicci French
12. Champagneflickan - Caroline L Jensen



Plommon med kycklig av Marjane Satrapi handlar om hennes mammas döda farbror Nassel Ali Khan. Han är en framgångsrik musiker som bokstavligt lever för sitt spelande. Under ett grät med sin fru har frun sönder hans älskade tar, en iransk luta och han bestämmer sig för att dö. Vad som i början av berättelsen verkar vara ett ganska drastiskt och ogenomtänkt beslut, att ta sitt eget liv och lämna sin fru och sina barn, visar sig efterhand vara väldigt genomtänkt. Det är en gripande seriebok och Marjane ritar så otroligt bra. Boken kommer inte riktigt upp i Persepolis-nivå, men förtjänar helt klart en fyra i betyg.


Vilda gröna ögon är en av Joyce Carol Oates ungdomsböcker och precis lika bra som hennes böcker brukar vara. Franky Pierson är 14 år. Hon bor i ett stort katalogliknande lyshus tillsammans med sin pappa, den föredetta fotspelaren som numera är en mycket omtyckt sportkommentator på teve, mamma, lillasyster och jack russelterrier. Att nånting är fel i hemmet försöker Franky förtränga. Skrik under nätterna förklarar hon som mardrömmar och när modern täcker halsen med sjalar och bär långärmade tröjor mitt under sommaren säger hon sig att det bara är nånting som hennes mamma valt att göra av fri vilja. Inte ens när pappan ger sig på Franky själv erkänner hon att nånting är fel. Hennes förnekanden inför sanningen och stora lojalitet gentemot sin far leder till ett helvete hon aldrig tidigare kunnat föreställa sig.
Jag kunde inte släppa boken. Helt underbar. Den förtjänar en stark femma!

Black hole av Charles Burns är ännu en seriebok som jag fått i julklapp. Den var inte alls som jag hade trott att den skulle vara. Bilderna är fantastiska och skapar en önskan inom mig att själv göra serier.
Så, vad handlar den då om? Jag vet inte riktigt. Ett gäng ungdomar under 70-talet som dricker vin, röker cig och gillar droger. De lever vanliga tonårsliv tills någon konstig sorts sjukdom börjar sprida sig. En sjukdom som visar sig i olika former på huden. Vissa får stora bölder i ansiktet medan andra får svansar och det är bara en liten del av alla saker som kan hända.
Samtidigt som sjukdomen sprider sig händer det också konstiga saker i skogen. Någon hänger upp skräckdockor i träden, det ligger avlagen hud på stigarna och även olika kroppsdelar har funnits. Det är någon som vill skrämma dem, någon som vill ta de sjuka ungdomarnas liv, men det är ingen - utom mördaren själv och som också är en drabbad - som riktigt förstår hur illa ute det är med dem, vilken fara de lever i.
Först tänkte jag ge boken en två i betyg, för att jag ständigt kände mig så förvirrad, men efter att ha tänkt efter en stund insåg jag att en trea ändå är ett mer rättvist betyg att ge. Boken har sin charm och personerna fastnar på näthinnan.

Katrin går sista året på högstadiet och har såna där typiska ungdomsproblem. Hon bor tillsammans med sin pappa, lillebror och styvmamma Marie. Katrin verkligen avkyr Marie fastän det gått massa år sedan hon blev tillsammans med pappan.
I skolan hänger hon ihop med Frida - klassens snyggaste tjej - och det är verkligen de mot världen. Tills den dagen tjejerna blir kära i samma kille - Adam. Katrin låtsas först inte om nånting. Hon skulle offra vem och vad som helst för sina bästa vän, men när det visar sig att Adam är lika kär i henne som hon i honom, börjar det ställa till problem för Katrin. Hon vill så gärna vara tillsammans med Adam, men det värsta hon kan tänka sig är att såra Frida. Så hur sjutton ska hon göra?
Katarina von Bredow skriver underbara tonårsböcker och Hur kär får man bli är inget undantag.


Oavsett om du är hundägare eller ej så är Vad du kan lära dig om livet av din hund  perfekt läsning för dig. I ett antal kapitel tar författaren Joanna Sandsmark med dig in i en djupdykning av livet som hund och förklarar hur vi människor kan lära oss att leva enklare, gladare, snällare liv genom att helt enkelt inspireras av våra hundar.
Boken är underbar och jag antar att jag som hundälskare finner den ännu bättre än vad en ickehundälskare skulle göra, men sanningen är den att vi alla har mycket att lära oss av hundarna.




Redan från första sidan kände jag obehaget komma på mig. Eller egentligen redan när jag såg på omslaget, flickan på omslaget. Hela boken Styggelsen känns liksom... obehaglig. Namnet är klockrent, precis som innehållet och språket. Att Amanda Hellberg kommer bli en stor författare finner jag liksom ingen tvekan om.
Året är 2006 och Maja jobbare som städare på en vårdcentral. Hennes liv är som vilket liv som helst, tills den dagen hon inser att hon inte är ensam. Det finns någon med henne, var hon än är och vad hon än gör, som inte är levande. Varelsen hon fått med sig är Singa, en liten flicka med klärvoajanta gåvor som levde under 1940-talet. Majas tidigare så okomplicerade liv blir nu allt annat än långtråkigt.



När Hanna tvingas flytta ifrån stan ut på landet känns det som jordens undergång. De enda som bor på landet är bönder och töntar som Sara i hennes klass, som ingen i klassen vill vara med. Hon vet att hennes vän Linn föraktar hennes nya hem och de kommer säkert glida isär på grund av det stora avståndet dem emellan.
Helt nattsvart känns dock inte situationen när Hanna i lanthandeln får syn på Arlid, en ursnygg bonde som hon genast bli kär i, fastän han är minst 25 år och med andra ord alldeles för gammal för henne. Hon börjar fejka ett intresse för grisar för att på så sätt komma nära Arlid och snart är hon så förälskad att hon inte kan tänka på annat.
Katarina von Bredows karaktärer har en tendens att likna varandra alldeles för mycket. Personerna i den här boken, Knappt lovlig, påminner så mycket om dem i Hur kär får man bli? att jag emellanåt blandar ihop handlingarna. Överlag är det en bra bok att fördriva tid med, men högre betyg än en trea kan jag inte
ge.


Killing yourself to live avhandlar Chuck Klostermans bilresa genom USA för att besöka platser där olika rockstjärnor dött. Eftersom han bor och arbetar i New York börjar han med att besöka Chelsea-hotel, hotellet där Nancy Spungen dödades under sena 70-talet och redan där började Chuck mista mig. Hans förakt gentemot Nancy och hennes pojkvän Sid Vicious - som blev misstänkt för mordet - är så jävla starkt. Bland annat påstår han att Nancy inte var nånting annat än ett irriterande psykfall. 
För min del blir det alldeles för mycket snack om Chucks privatliv och för lite om rockstjärnorna som dött vid unga år. Jag är inte intresserad av hans romantisering av självmord och hur kär han är i den och den kvinnan. Däremot är jag intresserad av platsen där Curt Kobain tog sitt liv och tankar kring detta.
Visst, emellanåt är Chuck riktigt rolig, men för det mesta pyser jag bara av förakt för hans idioti och ger boken en trist liten tvåa i betyg.


Dolly är 18 år och bor i Malmö. Hon tycker att hennes pojkvän är trist och förstår inte riktigt varför hon är tillsammans med honom och detta tjatar hon om så länge de två är tillsammans. Hennes vänner är enligt henne psykfall. En som svälter sig själv och en som är depressiv sedan hon som barn blev sexuellt utnyttjad av en klasskamrat. Dolly tycker att knark är häftigt och intressant och hon är livrädd för cineaster.
Det enda som jag gillar med boken är Amanda Svenssons språk, hon skriver helt okej. Annars tycker jag att historien om Dolly, och framför allt Dolly själv, är vidrig och smaklös. Amanda har perfekt porträtterat en urtypisk människa som inte inser hur det faktiskt ÄR att vara psykiskt sjuk. När Dollys depressiva vän försöker begå självmord ringer hon till lasarettet och börjar gapa och skrika om vilken hora den där kompisen är. Hon visar ingen sympati för sin anorektiska kompis och gnäller bara på om hur tråkigt och sugigt hennes liv är och får ur sig helt vansinniga tankar och åsikter om psykiskt sjuka på var och varannan sida. Om Dollys åsikter är Amanda Svenssons åsikter tycker jag verkligen synd om henne. Då är hon är mycket liten människa.
Boken får en etta i betyg.


På bokens framsida står det att Vi som hade alla rätt är en undergångsroman. Av utseendet att döma har jag alltid trott att boken var en typisk, tråkig chiclit och hade beslutsångest innan jag trots allt bestämde mig för att köpa den. Nu är jag glad att jag gjorde det för boken är knappast en trist chiclit och den har en intressant historia att berätta.
Cecilia och Minna arbetar inom TV. Cecilia som framgångsrik programledare och Minna främst som fotograf och journalist. Cecilia har vad som på utsidan framstår som den perfekta familjen med man och två barn, men under ytan visar det sig att så knappast är fallet. Hon har en mamma som inte ser hur duktig dottern är och ständigt berömmer sin son och hans fru som är hemma om dagarna och tar hand om barnen. Maken talar hon nästan aldrig med och han tycks ta för givet att hon skall sköta allting i hemmet, fastän hon har ett tidskrävande jobb på tevekanalen. Dessutom börjar karriären slutta utför. Hon börjar ses som en hård, halvgammal tant trots att hon inte är äldre än 35+ och hon vet med sig att slutet på karriären är nära om hon inte gör nånting åt situationen. Dessutom har hon en otrohetsaffär med en charmerande minister som dock ganska snabbt förlorar intresset för henne.
Minna är ensamstående mamma och lever efter mottot att ensam är stark. De båda kvinnorna brukade vara nära vänner, men har numera inte alls den kontakt de tidigare brukade ha. När de får i uppgift att granska en minister inför det stundande valet tillsammans ställs de inför prövningar och beslut som både drar dem närmre varandra igen, men också hotar med en katastrof.
Jag gillade boken från första början och författarna Kristina Thulin och Jenny Östergren använder sig av ett bra och välskrivet språk. Det är en intressant historia med inblickar i arbetet bakom det lyxiga tevelivet som visar sig vara allt annat än lyxigt och glassigt. Läs boken, den förtjänar en fyra i betyg.

Författarduon Nicci French har ännu en gång skrivit en spännande och fängslande thriller som höll mig i sitt grepp från första sidan till sista.
Den här gången handlar berättelsen som en förälders värsta mardröm. Om några timmar skall Nina ta med sig de två barnen och nya pojkvännen på semester i Florida och det är sannerligen en välbehövlig semester. När dottern inte kommer hem från en fest hon varit på kvällen innan vet Nina genast att nånting är fel, hennes dotter skulle inte frivilligt skippa semestern som hon sett fram emot så länge. Hon drar in polisen som hela tiden försäkrar henne att det inte finns nånting att oroa sig för. Tonåringar är nyckfulla och det är vanligt att de rymmer hemifrån. Nina ger sig inte, väl medveten om att nånting är allvarligt fel och ger sig själv ut och letar efter sitt försvunna barn.
Historien utspelar sig under en enda dag, men blir för det varken långtråkig eller händelselös. Hon ställs inför frågor hon aldrig tidigare övervägt och stöter på hemskheter som får henne att frukta att nånting riktigt allvarligt hänt hennes älskade dotter. När hon finner en död flicka i en båt känner hon utmattningen skölja över henne, men hon fortsätter leta och ger sig inte förrän hon har svar på alla sina frågor. Boken får en fyra i betyg.

Caroline Jensen är i 20-årsåldern när hon lämnar livet som student (juridik) och beger sig till Danmark och Köpenhamn för att börja arbeta som strippa. Hon ser nykter på sin nya situation och planerar från början att endast arbeta i Köpenhamn i en månad, en vistelse som breder ut sig till ett helt år. Hon spenderar kvällarna med att charma kåta, rika män och dricka sig mätt på champagne och strippa till låtar med Nine inch nails. Hon lever lyxliv med dyra kläder och massa alkohol och får en kick av sina uppträdanden. Dessutom lär hon sig snabbt att klänga på strippstången i en show som blir den mest populära på klubben. Allt får dock ett abrubt slut när en av hennes vänner, som också jobbar som strippa, blir mördad och arbetet inte längre känns lika lockande.
Caroline Jensen är en mycket intelligent kvinna (med förbannat bra musiksmak) som använder ett suveränt språk och vet hur man skriver för att göra en historia intressant. Hennes bok är en skildring av hennes korta liv som strippa, men avhandlar även tiden innan som efter massa olyckor och hemskheter får henne att lämna studentlivet för en stund. Hon ger en intressant skildning av hur livet som strippa, och även prostituerad, kan vara och jag kunde knappt lägga boken ifrån mig. Betyget är en stark fyra.



RSS 2.0