Alla känner alla
Nu har jag verkligen bevis för att Örebro är litet och att alla känner alla.
Som mina vänner redan vet träffade jag Syd på en midsommarfest för 2½ år sedan. Jag var där med Frida och min dåvarande pojkvän Rickard. Det var aldrig meningen att vi tre skulle på fest. Vi hade tänkt sitta hemma hos Frida och dricka snaps och käka massa tårta. Jag hade feber och var allt annat än pigg. Håret var fett och ruffsigt, tänderna oborstade och kläderna jag hade på mig var ett par alldeles för stora jeans och en stor, vit tröja. Jag såg helt enkelt för jävlig ut.
Men så av en slump träffade jag en tjej som satt i parken och grät och som jag pratade med i en timma eller så, för att övertala henne att inte göra nånting dumt. Hon hade sån ångest. När hennes pojkvän kom så bjöd de med oss på festen som var i en lägenhet alldeles vid Frida, där Syd och några vänner till honom bodde.
Hur som helst. Med alkohol i kroppen blir jag alltid (nästan iallafall) pigg och sprallig och fylld med energi. Det var lite småläskigt att komma in i lägenheten där alla andra verkade känna varandra. Hej outsiders, typ. Frida och Rickard höll sig lite i bakgrunden men jag började babbla med folk och nånstans där började jag vråla på Syd om att han såg ut som en japan (sådär som jag alltid var förut, besatt av asiater och då främst japaner).
Resten av kvällen är mest bara suddig. Jag minns att jag åt nånting från en stor bunke, nåt gott som jag moffsade i mig (jag blir alltid skithungrig när jag dricker). Jag minns att jag stod på balkongen med Rickard, Syd och någon/några fler och rökte vattenpipa och jag fick Syd och Rickard att pussa varandra. Jag minns att jag och Syd rymde ut på parkeringen för att få vara ifred en stund och hångla (Rickard gick ut och letade efter mig och träffade på några killar som slog honom). Jag minns att jag satt på golvet medan Syd och Rickard satt i soffan, Syd vid mig, Rickard på andra sidan. Syd matade mig med jordgubbar och grädde och pussade mig, allt medan Rickard såg på (det var inte meningen att jag skulle skriva ned det här, men jag gör det för att bevisa för er hur jävla värdelöst hemsk jag faktiskt är). Jag minns hur Syd och jag satt ute i trapphuset och han sa att jag var vacker fastän jag såg så förjävlig ut. Det var nog då jag föll för honom.
Men det som inlägget egentligen skulle handla om är Burzum. Det fanns en långhårig kille där som jag pratade med (och jag var antagligen både jävligt flirtig och jobbig eftersom jag var allt annat än nykter) och på nåt sätt kom vi in på Burzum. Jag minns inte hur, men han sa att han lyssnade på Burzum och resten av kvällen blev det hans smeknamn. Jag minns att jag fick för mig att han och hans kompisar tyckte att jag var en jobbig liten snorvalp med groupie-tendenser som bara snackade massa onödig skit hela tiden.
Jag var lite smått besatt av Burzum under den tiden. Rickard och Kimmo lyssnade på Burzum och jag drykade ju allt de dyrkade, typ. Rickard och Kimmo var ju karlarna i mitt liv och jag tyckte att de var ballast i världen. Så jag tyckte det var skitkul att träffa nån annan som gillade Burzum.
I fredags var ju Bexx, Linda och vikingen här. Vikingen heter egentligen Erik och det var första gången vi träffade honom. Erik lyssnar på Burzum och jag började babbla om Varg Vikernes (Burzum-männskan) och så blev han helt plötsligt Varg Viking för mig (jag och mina jävla smeknamn på alla jämt). Erik har långt hår och skägg. Imorse kom jag plötsligt att tänka på den där midsommaren och "Burzum." Jag brukade fråga Syd om honom (inte riktigt Burzum utan Burzum-killen) för av någon anledning ville jag träffa honom igen. Syd svarade alltid att han inte visste nåt om honom, för att det var Gustavs kompis (Gustav är Syds kompis).
Så jag messade Erik och frågade om midsommarfesten och visst fan var det han som jag kallade Burzum :P Med andra ord - Örebro är litet som fan. Dessutom fick jag ju med andra ord träffa Burzum igen tids nog ;P
Men så av en slump träffade jag en tjej som satt i parken och grät och som jag pratade med i en timma eller så, för att övertala henne att inte göra nånting dumt. Hon hade sån ångest. När hennes pojkvän kom så bjöd de med oss på festen som var i en lägenhet alldeles vid Frida, där Syd och några vänner till honom bodde.
Hur som helst. Med alkohol i kroppen blir jag alltid (nästan iallafall) pigg och sprallig och fylld med energi. Det var lite småläskigt att komma in i lägenheten där alla andra verkade känna varandra. Hej outsiders, typ. Frida och Rickard höll sig lite i bakgrunden men jag började babbla med folk och nånstans där började jag vråla på Syd om att han såg ut som en japan (sådär som jag alltid var förut, besatt av asiater och då främst japaner).
Resten av kvällen är mest bara suddig. Jag minns att jag åt nånting från en stor bunke, nåt gott som jag moffsade i mig (jag blir alltid skithungrig när jag dricker). Jag minns att jag stod på balkongen med Rickard, Syd och någon/några fler och rökte vattenpipa och jag fick Syd och Rickard att pussa varandra. Jag minns att jag och Syd rymde ut på parkeringen för att få vara ifred en stund och hångla (Rickard gick ut och letade efter mig och träffade på några killar som slog honom). Jag minns att jag satt på golvet medan Syd och Rickard satt i soffan, Syd vid mig, Rickard på andra sidan. Syd matade mig med jordgubbar och grädde och pussade mig, allt medan Rickard såg på (det var inte meningen att jag skulle skriva ned det här, men jag gör det för att bevisa för er hur jävla värdelöst hemsk jag faktiskt är). Jag minns hur Syd och jag satt ute i trapphuset och han sa att jag var vacker fastän jag såg så förjävlig ut. Det var nog då jag föll för honom.
Men det som inlägget egentligen skulle handla om är Burzum. Det fanns en långhårig kille där som jag pratade med (och jag var antagligen både jävligt flirtig och jobbig eftersom jag var allt annat än nykter) och på nåt sätt kom vi in på Burzum. Jag minns inte hur, men han sa att han lyssnade på Burzum och resten av kvällen blev det hans smeknamn. Jag minns att jag fick för mig att han och hans kompisar tyckte att jag var en jobbig liten snorvalp med groupie-tendenser som bara snackade massa onödig skit hela tiden.
Jag var lite smått besatt av Burzum under den tiden. Rickard och Kimmo lyssnade på Burzum och jag drykade ju allt de dyrkade, typ. Rickard och Kimmo var ju karlarna i mitt liv och jag tyckte att de var ballast i världen. Så jag tyckte det var skitkul att träffa nån annan som gillade Burzum.
I fredags var ju Bexx, Linda och vikingen här. Vikingen heter egentligen Erik och det var första gången vi träffade honom. Erik lyssnar på Burzum och jag började babbla om Varg Vikernes (Burzum-männskan) och så blev han helt plötsligt Varg Viking för mig (jag och mina jävla smeknamn på alla jämt). Erik har långt hår och skägg. Imorse kom jag plötsligt att tänka på den där midsommaren och "Burzum." Jag brukade fråga Syd om honom (inte riktigt Burzum utan Burzum-killen) för av någon anledning ville jag träffa honom igen. Syd svarade alltid att han inte visste nåt om honom, för att det var Gustavs kompis (Gustav är Syds kompis).
Så jag messade Erik och frågade om midsommarfesten och visst fan var det han som jag kallade Burzum :P Med andra ord - Örebro är litet som fan. Dessutom fick jag ju med andra ord träffa Burzum igen tids nog ;P
Kommentarer
Trackback