Dead man's ballet

Huvudet snurrar. Hjärtat värker (fysiskt, inte själsligt). Allt känns overkligt. Min vänstra arm är sönderfimpad sen i fredags och bultar fortfarande av smärta. Jag ska snart lägga mig och sova. Både kroppen och själen har slut på energi. Fast jag vill egentligen bara sitta här och babbla med Ketchup på msn och låtsas som att min bok inte finns. Ännu hellre babbla med henne här. Ångesthora. Sova blir bäst, I guess. Då slipper jag existera ett tag. Hoppas att jag är klartänkt imorgon för idag har allt bara rusat fram i en dimma, tjock av overklighet och en känsla av att kvävas. Orkar inte.