Underbara Mana

Jag spelar Fia med knuff på internet. Det är vad jag spenderat de senaste kvällarna med att göra. Bra bra.

- - - - -

Ilskan är ganska låg just nu. Linda började må dåligt och det var precis vad som behövdes för att få min fokusering att lämna ilskan och föraktet.
Linda var så förvånad.
"Jag har aldrig sett dig sånhär förut" sa hon och kunde inte låta bli att fnissa lite medan jag stod och gormade framför datorn.
Jag var rasande. Muttrade på om Syd och Malin och gormade, gormade, gormade.
Linda säger att jag är arg på mig själv. Det är jag inte. Just nu känner jag mig faktiskt väldigt tillfreds med mig själv. Jag känner mig upphöjd. Som att jag har en stor makt och kan göra och få precis som jag vill.
"Jag har sett dig rasande förut" sa Linda, "men det var annorlunda den här gången."
"Hur då?"
"Du var så inne... i dig själv."
"Inne i mig själv?"
Fniss. "Ja, men det är svårt att förklara."

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0