Dead man's ballet

Det har stått möbler nere i källaren i några dagarna nu. Framför allt en datastol intresserade mig (Sofia hade sönder min för några veckor sedan). På skämt har vi sagt att vi skulle ta upp datastolen för den ser sååå skön ut. Så igårkväll gick Sofia iväg till affären och när hon kom tillbaks hade hon stolen med sig. Jag blev skräckslagen. Trodde att hon hade snott den. 
"Det stod en lapp att man fick ta vad man ville" sa hon medan hon bökade in schabraket i hallen. 
Först trodde jag inte riktigt på henne. Jag menar, man vet ju aldrig med de där Karlskogingarna. De kanske går och tar möbler från folk hur som helst :P Det slutade dock med att jag förutom datastolen har en finfin svart spegel och ett svart och brunt nattuksbord vid min säng. Yaay! 

Dagar då Sofia vaknat bredvid mig i sängen tycks gå så mycket lättare för mig än andra dagar. Och solen skiner och det är varmt på balkongen och det gör också sitt till. Bennie kommer hit efter skolan och jag har tagit fram två kycklingfiléer som vi kan äta när hon är här. Jag har badat och börjat sminka mig, har på mig kläder som jag älskar och trivs i (faktiskt är både tröjanoch byxorna Sofias :P) och allt känns allmänt ljust och fint. Jag känner mig laddad att fixa till stöket här hemma. Inte allt, långt ifrån, för då vet jag att det bara kommer sluta illa. Jag skall ladda en maskin med disk och gå igenom min bokhylla med olästa böcker. Sortera in dem i kategorier och sortera ut de böcker jag inte längre vill ha. De skall jag försöka få sålda på bokörsen.

Patetiskt som det må låta, men jag trodde aldrig att förhållanden kunde vara såhär, så som jag har det med Sofia. Så jämställt, på alla plan och det har ingenting att göra med att vi båda två är tjejer. Det har att göra med ömsesidig respekt och kärlek och att vi helt enkelt passar otroligt bra tillsammans. De få gånger det strular till sig lite mellan oss är de gånger mina psykiska problem ställer till det. Sofia är väl medveten om hur jag är och hur jag fungerar och hjälper mig så gott hon kan. Bättre än någon någonsin gjort för mig faktiskt. När jag har ångest får jag ligga i hennes famn och hon smeker mig över armarna, ryggen och magen. Håller mig hårt, om det är vad som krävs, och försiktigt när det är vad jag behöver.
Jag älskar henne så innerligt och jag vet att hon älskar mig lika mycket tillbaka. Det är så stort - att jag faktiskt vågar tro på hennes ord och lita på att hon aldrig vill mig illa. Mina föräldrar har redan märkt att jag har det mycket bättre med Sofia än vad jag haft i ett förhållande tidigare. Dessutom har de träffat hennes föräldrar en snabbis i lördags och mamma ringde mig igår och sa att både hon och pappa tyckte mycket om dem, precis som jag redan vetat. Sofias föräldrar verkar så mänskliga, så riktiga. Dessutom gillar jag hennes vänner och hennes lillebrorsa är skitkul och Bennie och Sofia är helt fantastiska med varandra. De säger båda att de ser varandra som väldigt bra, väldigt nära vänner. Det skulle inte kunna vara bättre.

Jag är så jävla glad för det här.

Igår kväll ringde pappa hit. Det han berättade gjorde mig alldeles gråtig. Freddi - Leticias make - hade ringt hem till dem. Först kommit till farmor och farfar som gav honom mina föräldrars nummer. Det visade sig att Leticia varit väldigt orolig för mig efter allt som hänt med Linda. De gav Freddi mitt mobilnummer och när jag pratat klart med pappa såg jag att jag fått ett mess från Leticia. Underbara människa! Förstår du - NI - hur mycket det där betydde för mig?

Pappa blev orolig och frågade om jag mår mycket sämre än vad jag sagt och jag erkände att det är sant. Jag försöker hålla mina föräldrar utanför mitt mående just för att jag inte vill göra dem oroliga. Jag berättade att jag börjar höra rösterna mer och mer igen och det hördes verkligen hur rädd min pappa blev. Lovade att försöka bli bättre på att berätta för dem om hur jag har det. Jag tror att det vore bra för mig. Då har jag inte längre bara Bennie och Sofia att känna ro och trygghet hos.

Leticia och Freddi - ni är helt fantastiska människor! ♥

Festen igår blev riktigt lyckad. Jag kände mig lite småsnygg sådär i svarta strumpbyxor, knästrumpor, kort kjol och linnen. Och Sofias heta kängs till det! Svartmålad som fan. Kände mig lite Nancy Spungen-aktig.
Jag höll mig på en bra nivå med alkoholen och blev inte sådär packad som jag annars lyckas bli. Sofia flängde mest hit och dit mellan lokalen och bänkarna utanför där folk satt och rökte, och Bennie hånglade med typ alla som var där. Jag satt och pratade musik och psykoser med en Nisse och tjattrade som fan med en Cissi och hennes pojkvän. Social var jag tamejfan.

Senare på natten blev jag dock lite nere. Gick omkring med depressiva tankar och försökte skära mig med en kapsyl och en brödkniv. Tryckte ned hårt som fan i huden, men fick bara fram små sippror med blod. Jag vet inte riktigt varför nedstämdheten flög över mig sådär. Innan hade jag haft riktigt kul fastän jag gick omkring och ororade mig för min BFF.


När jag vaknade imorse satt det depressiva kvar. Försökte vakna till liv och öppnade en öl som började bränna i magen. Det gjorde så ont att jag var tvungen att lägga mig ned och efter det lät jag bli den där ölen.

Innan vi drog och städade satt vi i köket och käkade frulle. Eller, Bennie och jag nöjde oss med kaffe och oboy, medan Sofia och Johan och även deras mamma käkade lite. Sofia och Johan är precis lika störda båda två och den där stunden i köket var nog precis vad jag behövde för att börja må lite bättre. Det kändes så skönt. Som att jag var på besök hos en verklig familj. Kärleken mellan Sofia, Johan och deras mamma var så påtaglig och för mig kändes det som ett studiebesök i en verklighet jag själv vill ha.


Städandet av lokalen gick trögt, men vi klarade det. Hemma hos Sofia igen rotade Bennie och jag igenom Sofias garderober medan hon var nere och duschade. Hittade världens snyggaste jeans som jag knyckte åt mig och har även snott hennes kängor lite snyggt sådär. Knyckte åt mig några töjstavar också så jag kan vidga ut det där lilla minihålet litegrann.

Mamma och pappa kom och hämtade oss vid fyra och på vägen hem stannade vi till i Latorp för att lämpa av Bennie. Sofia och jag har precis varit ute på en promenad med hundarna runt Östra Vintergatan och avslutade promenaden med fotboll i parken. Jag och Kami mot Sofia och Kiba. Både Kami och jag gnällde mest, men det var ändå jävligt kul.
Känner mig ganska fridfull just nu. Har ställt in lax i ugnen och ikväll blir det mys framför teven med Sofia. Hon och Bennie är så jävla bäst ♥

Mådde riktigt bra när jag vaknade. En underbart söt och vacker Sofia som flinanade låg bredvid mig. Jag känner mig pepp som fan inför dagen. Mamma och pappa skall ta hand om hundarna åt mig och jag skall se till att riktigt njuta av att vara hundfri för en gångs skull (fast jag vet att jag kommer sitta och tjöta om hur mycket jag saknar dem). Strax före halv fyra kommer pappa och hämtar upp mig, Sofia, Bennielurt och hundarna och sedan vidare till mammas jobb för att hämta upp henne och sen drar vi till Karlskoga. Jag har inte varit där på flera år och känner mig lite nyfiken för hur jag kommer reagera. Mamma och pappa skall in och hälsa på Sofias föräldrar (wiiiioo!) och sen drar de hem. Jag skall se till att det blir en underbar kväll. Jag skall vara snyggast och hetast i världen och pepp som fan och bara må bra. Måste in i duschen om en stund. Uhg, hatar egentligen att duscha, men det känns inte som att jag riktigt har tid att slöa med ett bad. Jag måste ju spendera timmar med att göra mig het.

Well. Dags för pepp-Mana att läsa lite blöggar.

Det är skönt att ha Bennie här när jag mår så pass dåligt som jag gör just nu. Hon får mig att skratta och uppskatta saker när jag annars skulle proppa mig full med tabletter och ligga i sängen och imitera en död säl.

♥

Uhg. Vaken redan. Trött. Sofia och jag skall snart hämta hennes hundar. Det kommer bli intressant. Mina små problemhundar möter hennes små problemhundar. Ska försöka leka med dem. Få dem alla att slappna av och ha kul. Det blir mysmys, supermys.

Jag började nästan gråta när jag läste kommentaren. Först trodde jag, när det stod Erica, att det var från "Sofias" Erica, och att jag skulle få massa skäll. Men jävel i helvete, det är ju Erica! Min gamla barndomskompis som ständigt fick stå ut med att jag stylade henne och tog en jävla massa kort.
Erica, förstår du själv hur fin din kommentar verkligen är? Det är så fint gjort och jag tackar verkligen för det. Tusen tack!

Idag har varit en riktigt mysdag. Sofia har gått omrking i mysbrallor och min pyjamasjacka och jag har haft på mig mysbrallor och hennes Sofia-doftande tröja. Hon är världens mysigaste och egentligen borde jag ligga i sängen med henne nu och fortsätta mysa istället för att sitta här och blogga, men hon är så fin att se på. Gahg, jag är patetisk.

Jag, Bennie och Sofia har lekt lite idag. Bennie - och minilite Sofia - har lekt modeller och jag fotograf.

Håller på och städar lägenheten med Linda. Slog på mappen med låtar jag lyssnade på medan jag skrev första utkastet av boken om Bennie och helt plötsligt började Peaches låt Lovertits spelas. Jävlar vad jag längtade tillbaks till våren och sommaren 2008. Bennie och min Lovertit-sommar. Helt jävla underbar. Bennie, sommaren 2009 skall också bli en Lovertit-sommar, okej?

Det blev en bra kväll tillslut. Jag har legat i sängen, med en snarkande Linda, en snarkade Kiba och en slumrande Kami bredvid mig, och läst klart den där vampyrboken av Charlaine Harris. Riktigt bra bok så länge jag inte tänker på den värdelösa översättningen och på att språket överhuvudtaget var felstavat på praktiskt taget varje sida. (Har beställt de tre nästföljande böckerna i serien, men då på engelska).

Skall snart lägga mig och läsa i en bok av Oates tills jag är trött nog att kunna somna. Och hoppas på att få drömma finfint om min baby ♥ Jag är så förbannat jävla kär i henne.

Sofia,
hold on to my heart

Det känns mycket bättre idag. Sofia och jag har talat som fan på msn de senaste dagarna och på fredag kommer hon hit för att spendera en helg med mig helt utan annat sällskap (än hundarna såklart). Vi behöver det. Eller, det kanske bara är jag som behöver det egentligen eftersom jag alltid är den som strular till allt, men ni fattar säkert vad jag menar.
Jag kommer nog vara smått distanserad ett tag, men det är bara en överlevnadsmekanism. Så, ja... jag mår faktiskt bra idag :) Och ikväll kommer Linda för att supa skallen av sig.

Slog på datorn, på med winamp och wasp och pangbom fick jag världens jävla kick! Let it roar heter låten och jag tycker verkligen att ni skall lyssna på den nu, för det är en gratis kick.

Jag har inte ätit nånting idag och jag känner mig stolt. En tom mage skänker mig en glädje som inte mycket annat slår. Jag inte speciellt hungrig heller för magen är full med kaffe.


Förresten. Den här låten är ju underbar. Kärleksunderbar. Jag blir nästan lite kär. Och om jag fick välja vilken sångröst i världen som jag själv skulle vilja ha så väljer jag utan tvekan Caroline av Ugglas.