Dead man's ballet

Jag ska snart gå och lägga mig med Sofia. Imorgon skall vi upp relativt tidigt för att hämta hennes hundar från hennes föräldrar. De skall få träffa Kiba och Kami. Det kan bli intressant.

- - -

Mår ganska okej just nu, men känner mig samtidigt besviken. Inte på Sofia, absolut inte. Hon är så jävla underbar (lyckades till och med lugna ned mig när jag höll på att freaka av stress tidigare ikväll). Jag är besviken på människor som väntar sig för mycket av mig. Som väntar sig att jag skall kunna kasta min ångest åt sidan för att göra saker för dem som de egentligen inte vet att jag klarar av. Om ni behöver en livslina så är jag den sista ni borde välja. Det må vara själviskt, men jag har verkligen för mycket med mig själv för att kunna vara en livslina åt någon annan. Jag gör så gott jag kan för de jag anser vara mina vänner, och om det inte duger för dem skall inte jag behöva gå omkring med dåligt samvete för det. Jag har nog med sånt redan. Nog med tankar och känslor som bara trycker ned mig. Om ni har höga förväntningar på mig så är det erat eget problem. Jag kan inte vara nånting annat än vad jag är, det är helt enkelt så det är. Ta mig för den jag är eller leta upp någon annan person som är så som ni vill att jag skall vara. Punkt.

- - -

Och apropå ingenting; har inte mycket kvar av Nineteen minutes nu. Faktum är att det är den bästa Picoult-bok jag någonsin läst och det säger en hel del. Jag har en till oläst bok av henne i min ägo, som dock är hemma hos Linda. Hsh är det skönt att veta att jag i alla fall har en underbar bok oläst. Bra litteratur är bättre än det mest.

Men men. Godnatt kära läsare och andra assholes där ute ♥ I'm off!