Dead man's ballet

Det känns som att jag är på väg att kvävas. Det kryper i fingrar, armar och axlar och det känns ganska lockande att leta fram en yxa för att hugga av skiten. Mina ögon tåras hela tiden. Jag fattar ingenting. Jag vill inte vara såhär... känslig. Jag vill hellre känna ilskan och föraktet. Det här gör mig bara svag i andras ögon och sånt är livsfarligt.

Fan, helt plötsligt börjar jag förstå varför folk tycker så illa om mig. Jag är ganska provocerande va? Kanske jag inte är så harmlös som jag alltid trott. Men jag är faktiskt snäll egentligen. Fråga mina vänner, eller Sofia. Hah.

Boys call ya
hell on high heels