Do you like what you see?

Idag skulle jag helst slippa vakna. Jag hade en hemsk mardröm - säkert den hemskaste nånsin, Kami höll på att dö för

mig (fast sen visade det sig att kapitalisthororna bara ljugit för mig för att de vill lura av mig tusentals kronor).

Linda ligger och sover i soffan och i sängen liggar hundarna, Sofia och Bexx. Jag har sovit oroligt hela natten. Inte riktigt velat sova. Inte velat vara vaken heller. Jag häver kaffe och ska snart ta ett bad och läsa, se om jag kan... jag vet inte. Må bättre än såhär, kanske? Jag bara förstör för alla jag tycker om. Sofia gör jag ledsen och Bexx... för henne förstörde jag så otroligt igår, fastän jag egentligen bara ville hjälpa. Ni borde be mig att inte tycka om er, för jag tycks ju göra såhär nästan jämt.

Nej, jag tycker inte synd om mig själv idag. Enda gångerna jag brukar tycka synd om mig själv är när jag ser bilder av mig själv som barn. Då går jag sönder. För det där barnet ÄR det synd om. Det var aldrig meningen att hon skulle få det såhär, eller hur?


Kommentarer
Postat av: linda

Nej, det var inte meningen. Inte för någon som lidit. Fast det finns en mening men allt, och jag lovar dig att du hjälper mer än stjälper.

2009-01-25 @ 14:18:42
URL: http://angelinside.blogg.se/
Postat av: Ceriadwen

Jag känner också lite sådär när jag ser på gamla bilder av mig. Det är alltid lite sorgset av någon anledning. Man ville ju ge det där lilla barnet så mycket... Och så fanns det så mycket glädje i att vara barn som jag vill hitta tillbaka till.



Det finns någon healingmetod som går ut på att man ska prata med sitt "inre barn", det kanske man skulle testa? :D

2009-01-25 @ 15:36:46
URL: http://ceriadwen.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0